Den strävhåriga varianten av belgaren.
Laekenois är det franska namnet på rasen.
Laekenois anses tillsammans med Groenendael vara de äldsta av de fyra varianterna.
Namnet kommer ifrån den kungliga slottsparken Laeken, som ligger i Bryssel.
De första godkända strävhåren
(som fastställdes av den belgiska rasklubben i slutet av 1800-talet)
var askgrå till färgen men den röda varianten växte sig så stark i popularitet att den trängde undan den grå.
Idag är den gråa färgen inte tillåten.
Rasens utmärkta försvars och vaktinstinkt gjorde att Laekenoisens främsta uppgift var att vakta fåraherdens hjord och linet, som låg för blekning på fälten
och dess uppgift var därmed inte främst att valla.
Den fick smeknamnet " hunden som biter hårt ", vilket den fortfarande är beryktad för.
Den egenskapen och det faktum att den Belgiska Vallhunden är mycket snabb fick smugglare att använda den som smuggelhund,
men den belgiska tullen kontrade med anti- smuggelhundar av samma ras.
Dåtidens hundar var betydligt aggressivare och tyngre än dagens belgare.
Kraven ändrades senare så man avlade fram en signalsäkrare och smidigare hund, men dagens Laekenois har mycket kvar av förfädernas utseende.
1891 bildades den Belgiska Vallhundklubben i Belgien "Le Club Chien de Berger Belge".
1897 erkände den Belgiska Kennelklubben 4 olika raser.
Sveriges första Laekenois kom från Schweiz 1984,
den första kullen föddes 1987. Det blev 6 valpar.
Idag (1999) finns det omkring 50 Laekenois i Sverige.
Den Belgiska vallhunden är uppmärksam, livlig och en utmärkt vakthund.
